Kategoriarkiv: solarium

solarium

Solana

Solana: Vår affärsidé är att sälja kvalitativa solarier till professionella målgrupper såsom gym, simhallar, solotek och semiproffessionella målgrupper såsom hotell, frisörer, bostadsrättsföreningar, Skönhetsalonger mm och därigenom förmedla en känsla av välbefinnande och avkoppling. Vi skall med vår långa erfarenhet och breda tekniska kunnande bygga långsiktiga relationer med våra kunder där mervärdet har en central roll.”

Informationen är helt eller delvis hämtad från upphovsrättshavaren som citat och/eller allmän faktamässig företagsinformation

Vad är bra med solarium?

1. Du inte beroende av vädret. Fritiden kan bli soltid. Även när det regnar.
2. Du kan sola när som helst på dagen.
3. Du kan sola i anslutning till sport, gymnastik, bastu eller skönhetsbehandling.
4. Du behöver inte resa till varmare länder för att sola.
5. Du får en naturlig solbränna över hela kroppen. Du får fin färg som håller länge och du behöver inte använda smink.
6. Du kan förlänga semestersolbrännan genom att sola i solarium.
7. Under de solfattiga vintermånaderna har du nytta av solariesolandets allmänt positiva hälsoeffekter (t.ex. om du har brist på vitamin D3).

Solarium modeller

Sol solotek solarium

Vilken sorts UV-strålning ger ett kosmetiskt solarium? Solarier ger främst UVA-strålning, men också lite UVB. Det finns solarier i Sverige som ger lika mycket UVB-strålning som solen i Mellaneuropa, dvs mer än svensk sommarsol. UVA-strålning får vara 3-4 gånger intensivare i solarier än i naturlig sol. I vissa solarier kan den totala UV-strålningen vara lika stark som i tropikerna.

Om solarier och ultraviolett strålning
Solen ger ljus, värme och ultraviolett (UV) strålning. I regnbågen kan vi se solens ljus uppdelat i olika färger. Utanför den skala av färger som vi kan se finns värme och UV-strålning. Den UV-strålning som når oss på jorden, och som finns i solarier, brukar delas upp i UVA och UVB.

Den UV-strålning som finns i solarier delas upp i UVA och UVB. Ett kosmetiskt solarium ger främst UVA-strålning, men också lite UVB. Det finns solarier i Sverige som ger lika mycket UVB-strålning som solen i Mellaneuropa, dvs. mer än svensk sommarsol. UVA-strålningen får vara 3-4 gånger intensivare i solarier än i naturlig sol och i vissa solarier kan den totala UVA-strålningen vara lika stark som i tropikerna. UV-strålningen gör att huden bildar brunt pigment, man blir ”solbrun”. Kortvågig ultraviolett strålning (UVB) är energirikare och påverkar huden mer än långvågig UVA. UVB varierar starkt med solens höjd på himlen som i sin tur är beroende av breddgrad, tid på dagen och årstid. UVB gör att pigmentbildningen startar och att överhuden blir tjockare. UVA mörkfärgar sedan det bildade pigmentet. Framförallt UVB kan ge brännskador, men både UVA och UVB ger cellskador i huden.

solarium-02.jpg

Ingen garanti mot solbrännskador Färgen du får i ett solarium är inte densamma som naturlig solbrunhet och ger dig inte ett tillräckligt säkert skydd inför sommar och semester. Överhuden får inte den förtjockning som riktig sol ger och som behövs för att skydda mot brännskador. Dessutom syns det sämre när huden är på väg att bli bränd. Det är osäkert att ”grunda” i solarium inför en solsemester. Huden åldras snabbare av mångårigt solariebruk Solarier ger ofta intensivare UVA-strålning än solen. UVA tränger djupt ner i huden och att ofta använda solarium kan medföra att huden slits, blir oelastisk och rynkig. Fuktighetsbevarande krämer mjukar endast upp det yttersta hornlagret och inga krämer kan reparera de skador som UV-strålningen orsakar. Solarier är inte ofarliga Lika lite som solen är ofarlig, är solarier det. Riskerna är sannolikt desamma som i naturlig sol, dvs risk för åldrad hud, påverkat immunförsvar, solöverkänslighet, brännskador och hudcancer. Vilka bör undvika solarium? Statens strålskyddsinstitut avråder från att sola i solarium. Personer med ljus och känslig hud, liksom barn och unga under 18 år ska inte alls använda solarium. Om du har många bruna födelsemärken bör du inte heller sola. Att använda solarium mer än tio gånger per år anses öka risken för hudcancer.

Om du använder solarium bör varje besök anpassas efter din individuella soltålighet och bruksanvisningen ska följas. Första gången i solarium bör du inte ligga längre än 5-10 minuter. Se även Strålskyddsinstitutets föreskrifter som innehåller råd för dig som använder solarium (www.ssi.se).

solarium-09.jpg

Finns något bra med solarium? I solen bildar kroppen D-vitamin men solarier ger inte samma effekt på grund av att UVB-nivån är lägre. De flesta får tillräckligt med D-vitamin genom solen och maten. Nyttan av kosmetiska solarier vid lättare hudåkommor är oklar. Vid lindrig akne finns receptfria läkemedel och vid svårare besvär är det bättre att rådgöra med läkare än att på egen hand experimentera med solarium. Observera att detta inte gäller de medicinska solarierna som används för att behandla psoriasis och vissa andra hudsjukdomar.

Källan till denna artikel är från Statens strålskyddsinstitut.

D-vitamin

Vi får i oss de flesta vitaminer i tillräcklig mängd via kosten och med hjälp av vitamintillskott. Detta gäller dock inte för D-vitamin där den största andelen, omkring 75 %, genereras då huden utsätts för solens UV-strålar. D-vitaminet i blodet omvandlas i levern till 25-hydroxivitamin D (kalcifediol) som i sin tur omvandlas i njurarna till 1,25-dihydroxivitamin D3 (kalcitriol). Studier som påbörjades 2003 visar att de flesta amerikaner lider brist på D-vita-min. Amerikanska studier visar också att D-vitaminnivån i blodet varierar med breddgraden och att de grupper av befolk-ningen som bor längst norrut lider störst brist på D-vitamin. På vit hud bildas ca. 6 IE av D-vitamin per kvadratcenti-meter och timme om huden får tillgång till UVB-strålning .

solarium-01.jpg

Tre timmars som-marsol på ansiktet beräknas producera 10 mikrogram = 400 IE D-vitamin (traditio-nellt sett ett rekommenderat dagsbehov). Grovt räknat, (breddgrad, molnighet, hudtyp etc. påverkar) uppnås denna dos av D-vitamin, om man låter 1/3 av krop-pen utsättas för solljus en halvtimme om dagen på våra breddgrader. p>Solskyddskrä-mer reducerar kraftigt hudens möjlighet att producera D-vitamin. Det är känt sedan mer än tio år tillbaka att en för låg nivå av D-vitamin i blodet ökar risken för att insjukna i bröstcancer och tarmcancer och för låga nivåer ökar tillväxten av malignt melanom.* Allt fler studier visar att det är hälsosamt att sola.

solarium-10.jpg

* Den typ av D-vitamin som bildas i huden då man solar kan både motverka cancer och användas vid behandling av cancer.

* Flera studier har publicerats de senaste månaderna som visar att solning motverkar ett flertal cancerformer inklusive hudcancer.

* Amerikanska Cancersällskapet (ACS) har påverkats av de senaste forskningsrapporterna och blivit mer positiva till solning. Man förändrar därför sina solråd.

* Solskyddskrämer förhindrar bildandet av D-vitamin och innehåller dessutom cancerframkallande ämnen.

* Flera forskare misstänker nu att det är solskyddskrämerna som i själva verket är orsak till ökningen av hudcancer.

* Solskyddskrämer har ingenting att göra med den typ av solkrämer som Ultra Tan säljer (Soleo) som fördjupar solbrännan och är vårdande (fuktighetsbevarande).

Presentationen fick stor uppmärksamhet och talet imponerade så mycket på Amerikanska Cancersällskapets (ACS) chefsepidemiolog, Michael Thun, att Amerikanska Cancer-sällskapet kommer att förändra sina solråd. Michael Thun sa vidare att ”Det finns nu bevis på att D-vitamin både kan förhindra att cancer uppstår och användas vid behandling av redan utvecklad cancer”. Man undrar vad som skall behövas för att svenska organi-sationer och myndigheter (t.ex. Cancerfon-den och Statens Strålskyddsinstitut – SSI) skall komma till samma slutsats. Professor Giovannucci menar att ”statliga myndighets-personer spenderar alltför mycket tid på att skrämma iväg amerikaner från solen”. Det-samma kan sägas om svenska myndighets-personer. I USA däremot, tar man nu intryck av de senaste forskningsresultaten.

solarium solning

5Ett flertal oberoende vetenskapliga studier som publicerats under det senaste året (2004 och 2005) visar att prostatacancer bröstcancer, hudcancer, hjärt-kärlsjuk-domar och lymfkörtelcancer minskar på grund av det D-vitamin som bildas vid solning. I en av studierna jämförde forskare vid tre olika cancerinstitut 450 patienter med mycket svår prostatacancer med 455 män i motsvarande ålder och med liknande bakgrund som inte hade sjukdomen. Man fann att män som solade lite hade dubbelt så stor chans att utveckla prostatacancer som män vilka solade regelbundet och mycket – i genomsnitt 20 timmar per vecka eller mer.

Cliniderm – Protective day cream vitamin C, 140 kronor, Aco. Gör huden mjuk och smidig utan att kladda. Bra makeupunderlag. Perpetual moisture 24 creme, 450 kronor, Elizabeth Arden. Bevarar fuktnivån under hela dygnet. Hydraction – Rich cream, 495 kr, Dior. Lyxig, fyllig kräm, fuktgivande. Ger ­huden mjukhet och lyster. Optimals hydra energy, 235 kronor, Oriflame. Intensiv återfuktande ansiktskräm som ger fukt hela dygnet. Orange cream, 355 kronor, Face. Fylld med bland annat apelsinolja, vitamin C och E samt mullbärs­extrakt. Ger lyster och glans. För dig med väldigt torr hy finns inga genvägar. Köp en dyrare kräm – det kommer att vara värt det. Nutri source, 410 kronor, Biotherm. Reparerar, ger näring, mjukgör och stärker. Intensive moisture balance, 430 kronor, Dermalogica. Tar bort torra linjer och reparerar hud som åldrats i förtid. Hydra genius – Skin perfector, 640 kronor, Helena Rubinstein. Ger fukt och jämnar ut. Smälter in och känns uppfriskande. Nutrix royal, 515 kronor, Lancôme. Ger en silkeslen känsla och näring på djupet. Viktminskning, viktkontroll, övervikt och fetma Övervikt och fetma är en allvarlig hälsorisk. Övervikt ökar risken för allvarliga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes. Viktminskning där övervikten reduceras kan ske på många olika sätt. Målet är en långsam viktminskning genom varaktigt förbättrad kost och regelbundna motionsvanor. Övervikt och fetma beror på att vi äter mer än vad vi hinner att förbränna. Kroppen kan lagra in nästan hur mycket fett som helst men det överanstränger kroppen och ökar därmed risken för sjukdomar. Det viktigaste orsakerna till övervikt är en felaktig kost och brist på motion. Men andra faktorer som stress och sömnbesvär kan spela in. Övervikt och fetma ökar risken för sjukdomar. Övervikt och fetma ökar risken för allvarliga sjukdomar och förvärrar sjukdomar. Bland de sjukdomar som kan förvärras eller som risken ökar för finns:* Högt blodtryck. * Typ-II diabetes.* Blodfettsrubbningar. * Åderförkalkning.* Gallsten. * Fettlever. * Snarkande. * Förslitning av leder.* Komplikationer vid graviditet samt infertilitet.* Cancer. * Psykiska problem och sjukdomar. BMI är ett mått på fetma. Vad som är fetma eller inte avgörs med måttet BMI (body mass index). BMI anger förhållandet mellan längd och vikt. Viktminskning kräver ändrade vanor. Ändrad kost och mer motion är förutsättningar för att gå ner i vikt. Viktminskning kräver att du gör av med mer energi än vad du äter. Hård träning eller en strikt diet är inte nödvändigt. Tvärtom är det bättre att äta ordentliga måltider och motionera lagom. En långsam viktminskning och förändrade vanor som bevaras livet ut är bättre än snabba förändringar.
Preparat för viktminskning * Histalean (betahistin) nytt läkemedel för att gå ner i vikt. * Hoodia gordonii för att gå ner i vikt. * Viktminskningsmedlet Tonalin (CLA) i livsmedel. * ProAim för viktminskning. * Bantningspillret Xenical receptfritt i USA. Läkemedel och kosttillskott för viktminskning. Det finns godkända läkemedel och kosttillskott som tros kunna öka förutsättningarna för viktminskning eller snabba upp viktminskningen. Ingen av dessa är mirakelmedel utan kan i bästa fall bidra med något ovanpå det som bättre kost och mer motion ger. Vissa preparat som säljs är dessutom farliga. Detta gäller bl.a. efedrin och andra astmamediciner och amfetaminer. Även läkemedel godkända för viktminskning i Sverige kan ge biverkningar. Glykemiskt index (GI) och GI-metoden. GI-Metoden är väldigt populär i Sverige. GI-metoden bygger på glykemiskt index (GI), som är ett mått på hur snabbt kolydrater i ett visst livsmedel bryts ner och omvandlas till blodsocker.