Sola solarium

Att sola i solarium är populärt bland människor i alla åldrar. En del solar för att få lite färg under vinterhalvåret, andra för att grunda innan sommaren kommer och återigen andra solar solarium för att de vill förlänga semestersolbrännan. Det sägs att det är ungefär fyra av tio svenskar som solar solarium, åtminstone om man tittar bland tonåringar och unga vuxna. Det finns många fördelar med att sola solarium, men man bör också veta att all exponering mot sol trots allt kan öka risken för exempelvis hudcancer och därför är det viktigt att man solar på rätt sätt och att man inte solar solarium för ofta.

Fördelar med att sola i solarium

Att sola solarium ger många fördelar jämfört med att sola utomhus. Det är enklare och bekvämare och man kan sola när som helst, oavsett väderlek och tidpunkt. Dessutom ger solning rent allmänt många positiva hälsoeffekter och en hel del av dessa kan man också ta del av genom att sola solarium. Bland fördelarna hittar man bland annat att man blir brun snabbare om man solar i solarium jämfört med om man solar utomhus. Solarium gör nämligen att man blir brun tre till fyra gånger snabbare än vid vanlig sol. Man får också en snygg och jämn solbränna, vilket är svårare att få till utomhus. Att sola solarium är också avslappnande och mysigt. Man kan få känslan av att ligga på en varm strand och om man lever ett stressigt liv i vardagen så kan en stund i solarium alltså få en att känna sig avstressad och avslappnad. Man fylls på av ny energi och dessutom blir man piggare av ljuset i solarium. Det sägs att om man solar i solarium får man liknande effekt som man får vid ljusterapi, och det är ju absolut inte fel vintertid.

Att vara ute i solen ger D-vitamin, det vet de flesta. Även solarium ger D-vitamin, dock inte i lika hög grad som att sola utomhus. Men det är såklart bättre än ingenting och D-vitamin är kopplat till många olika positiva effekter. Solljus omvandlar dessutom vitamin D3 till kalcium, vilket är bra för benstommen, och denna effekt får man ta del av även om man solar i solarium. Att sola solarium har också fler fördelar. En av dessa är att solljuset är effektivt mot både akne och eksem. Solning stimulerar också blodcirkulationen och stärker kroppens immunförsvar. Dessutom känner man sig både piggare och fräschare med lite färg i ansiktet och på kroppen. Detta gör i sin tur att man inte behöver använda smink för att känna sig fräsch.

Om man jämför att sola solarium jämfört med att sola utomhus så hittar man ännu fler fördelar. Om man solar solarium så är man ju inte längre beroende av vädret. Man kan sola även om det regnar eller om det är mörkt ute. Därför är solarium mycket enklare att njuta av vintertid än att försöka fånga de få soltimmar som är under dagen om vintern. På samma sätt så behöver man inte heller resa till varmare länder för att kunna njuta av sol och värme. Dessutom, om man solar solarium kan man dra nytta av solens positiva hälsoeffekter även under de annars solfattiga vintermånaderna.

Vidare så är det så att det faktiskt är säkrare att sola i solarium än att sola utomhus. Den ultravioletta strålningen i ett solarium är förvisso i stort sett likadan som den man får från solen. Men solariets UVB ljus är trots det lite snällare mot huden än solens UVB ljus. Anledningen till detta är att andelen UVB ljus är helt enkelt lägre i ett solarium än i solen. En annan fördel med att sola i solarium jämfört med att sola utomhus är att man vet att solarium ger samma ljus varje gång man solar och detta gör solningen säkrare. När man solar utomhus vet man inte exakt hur starkt solen tar, eftersom solens intensitet förändras hela tiden och det gör solningen mer osäkert.

Nackdelar med att sola i solarium

Att sola ger en del nackdelar och en del av dessa nackdelar finns även om man väljer att sola i solarium istället för att sola utomhus. Forskare säger att man generellt inte bör sola solarium mer än tio gånger per år och att man bör sola med försiktighet. Men det är många faktorer som avgör hur skadligt det är att sola och dit hör också exempelvis vilken hudtyp man har.

En av de största riskerna och nackdelarna med att sola solarium är förstås att solning kan öka risken för att få hudcancer. Det sägs att det är dubbelt så stor risk att drabbas av hudcancer ifall man solar solarium om vintern. Det sägs också att de som är blondiner har dubbelt så stor risk att få cancer än exempelvis brunetter. Att sola gör också att huden åldras i förtid, vilket gäller för såväl solning i solarium som för solning utomhus. När man solar så finns också alltid en risk för att bränna sig och även detta kan förstås ske såväl i ett solarium som ute i solen.

Om man jämför att sola i solarium jämfört med att sola utomhus så ger solning i solarium nästan inget D-vitamin, vilket man får när man solar utomhus. Det gör att en del av de hälsoeffekter som solen är förknippad med inte alls gäller när man solar i solarium. Det är UVB ljuset från solen som gör att D-vitamin bildas i huden och eftersom solarium knappt innehåller något UVB så innebär det alltså att det inte alls är särskilt mycket D-vitamin som bildas vid solning i solarium.

Eftersom solarium mestadels består av UVA ljus så innebär det också att huden åldras snabbare jämfört med om man solar utomhus. Det är nämligen UVA ljuset som tränger djupt ner i huden och gör att den åldras snabbare än om man inte brukar sola. UVA ljuset gör att rynkor bildas och att huden förlorar sin elasticitet.

Att sola solarium leder knappast till att man garanterat får hudcancer, men forskningen visar ändå att man bör sola solarium med försiktighet och att tänka på att skydda sig vid solning rent generellt. Det man bör tänka på är att huden aldrig ska bli röd när man solar. Därför ska man vara försiktig i början när man solar. Man bör börja med att sola bara några minuter och sedan öka på tiden i solariet successivt, så att man inte hinner bränna sig. Att skydda ögonen är jätteviktigt när man solar överhuvudtaget och det gäller framförallt när man solar i solarium. Om man äter mediciner bör man vara extra försiktig eftersom det kan minska hudens tålighet för solen. Om man har haft hudcancer tidigare eller om man har hudcancer i släkten ska man också vara extra försiktig.

Hur påverkas kroppen av solning?

Det som händer när man blir solbränd är att huden bildar ett nytt pigment och det gör att pigmentkornen mörknar. Man blir brun. Dessutom blir det översta hudlagret, överhudens hornskikt, tjockare. Anledningen till både pigmenteringen och förtjockningen av huden är för att kroppen försöker skydda huden mot solljuset. Huden är som bekant vårt största organ och pigmentet som finns i överhuden, strax under hornlagret, är det som skyddar oss från allt för mycket sol. Huden försöker helt enkelt att skydda de underliggande vävnaderna.

Solbränna är hudens egna försvar mot UV-strålning. Ju längre tid som man exponeras för solljus, desto större är risken för att drabbas av solbränna. Om man får en solskada brukar det allra första tecknet vara rodnad och stickningar i huden. Det som har hänt då är att huden har utsatts för mer UV-strålning än den har hunnit eller kunnat bygga upp ett skydd emot. Det finns reparationsmekanismer i huden, men om solskadorna är många och sker kontinuerligt så räcker inte dessa reparationsmekanismer till och det innebär att cellerna kan börja växa mer okontrollerat. Det innebär i sin tur att risken för att drabbas av hudcancer ökar. Hur känslig man är för solen beror bland annat på hudtyp, hudfärg, tid av solexponering samt UV-strålningens styrka.

Hudrodnad, eller solbränna, kan man få både av för mycket UVA ljus och för mycket UVB ljus, men det ger olika symptom. Om man får hudrodnad av UVA ljus brukar det kallas för värmeerytem eller värmerodnad. Den syns direkt efter att man har solat och försvinner också oftast snabbt. Denna typ av hudrodnad är vanligen ofarlig. Den hudrodnad man får från UVB ljus är däremot annorlunda, då rodnar huden först ungefär två timmar efter att man solat och rodnaden når sin höjdpunkt först efter cirka 24 timmar. Den avtar därefter långsamt och ibland kan det ta flera dagar innan rodnaden försvinner.

Solskador kan också orsaka en nedbrytning av kollagen, som är ett av de viktigaste av kroppens proteiner och detta ger upphov till rynkor. Likaså kan solskador orsaka nedbrytning av elastin, vilket ger en minskad elasticitet i huden. De vanligaste tecknen på att huden har blivit solskadad är torrhet, rynkor, oregelbunden pigmentering, knottrig hud, oelastisk hud, grov hud, solfläckar, ytliga kärl och pigmentförändringar.

UV-strålning, eller ultraviolett strålning som det egentligen heter, är en elektromagnetisk strålning som avges från solen. Det finns tre olika typer av UV-strålning, nämligen UVA, UVB och UVC. Dessa tre olika typer av UV-strålning påverkar huden på olika sätt. Solen innehåller främst UVA-strålning. Det är den typ av strålning som tränger djupast ner i huden, gör hudens pigment brunt och gör huden trött och rynkig. UVB strålning är de strålar som gör att man bränner sig och som gör skador på arvsmassan (DNA). Dessa strålar tränger inte lika djupt ner utan stannar i överhuden. Dessa strålar stimulerar också pigmentcellerna att bilda nytt pigment. Mitt på dagen är UVB strålningen som starkast. En del av denna strålning filtreras bort av ozonlagret. UVC strålning är väldigt stark, men filtreras helt bort av ozonlagret.

Solarier har oftast starkare UVA-strålning, men svagare UVB-strålning än vad solen har. När man solar i ett solarium så kan man därför ofta se att huden blir gråbrun nästan direkt. Det är då UVA-ljuset som ger denna direktpigmentering. Den pigmenteringen håller dock inte i sig särskilt länge, utan försvinner i regel efter ett par timmar. För att få pigmentering (solbränna) som håller längre krävs det antingen låga doser UVB-ljus eller högre doser av UVA-ljus som tränger längre ner i hudlagret och som stimulerar de celler som bildar nya pigmentkorn (melanin). Dessa pigmentkorn är från början ljusa, men när de långsamt förflyttar sig upp till ytterhuden så mörknar dem och får en rödbrun färg, vilket vi kallar för solbränna.

Det är i hornskiktet som det ständigt bildas nya celler som under fyra veckor vandrar omkring för att så småningom stiga uppåt mot ytterhuden, där de plattas till och förhornas för att därefter stötas bort. Det tar omkring tre till fem dagar för pigmentkornen att stiga uppåt. Anledningen till att de mörknar på vägen upp är UVA-ljuset tillsammans med syret i blodet. På vägen upp mot ytterhuden plattas även pigmentcellerna ut, vilket ger en skyddande funktion. Samtidigt gör UVB-ljudet att överhudens hornskikt blir tjockare, vilket ger ett hudeget skydd mot UV-strålning.

Det man bör tänka på när man solar är att om man solar samtidigt som man äter mediciner så kan man drabbas av hudbesvär. Likaså kan man få besvär av parfymer, deodoranter, eller om man bär smycken medan man solar. Man bör därför alltid tvätta bort parfym, deodorant och ta av smycken innan man solar.

En annan sak man bör tänka på är att det är fel att grunda i solarium!

Det är nämligen en vanlig myt att man kan förbereda sig inför semestern eller utlandsresan genom att grunda med solarium. Men en solariebränna är en annan typ av solbränna än den man får från solen. Det innebär att överhuden inte riktigt får den förtjockning som riktig sol ger och som är det som behövs för att skydda mot solskador. Om man har grundat i solarium och redan är brun när man sätter igång och solar utomhus är det också svårare att se den hudrodnad som kan varna för brännskador och därför riskerar man att bränna sig mer om man har grundat med solarium än om man inte har det.

Får man hudcancer av att sola solarium?

Under de senaste åren har förekomsten av hudcancer ökat som en följd av vårt ökade solande och de solresor som har blivit populärt att göra. Den dödliga formen av hudcancer heter Malignt Melanom och denna variant av hudcancer ökar just nu med fyra procent årligen.

På 1950-talet förekom bara omkring 300 fall av Malignt Melanom. Mot slutet av 1900-talet hade vi 1600 fall per år. Idag är det omkring 2800 svenskar som insjuknar varje år. Anledningen till denna kraftiga ökning är den solexponering som har blivit populär från och med början av 1900-talet. Malignt Melanom utvecklas successivt och kommer först efter många år av kraftiga exponeringar i solen. De första symptomen på denna hudcancerform uppträder i allmänhet först efter 30-40 år. Visserligen kan Malignt Melanom förekomma i alla åldrar, men det är mycket sällsynt att barn drabbas. Hälften av de som drabbas av Malignt Melanom drabbas före 55 års ålder och ungefär 30 procent drabbas före 45 års ålder. Det är dock inte bara hudcancer som har ökat på grund av den ökade solningen, utan också andra hudtumörer, exempelvis basaliom som är mer godartade hudtumörer. De har till och med ökat kraftigare än Malignt Melanom, och även om de är godartade så förorsakar de många operationer som ofta ger missprydande ärr.

Anledningen till att förekomsten av hudtumörer har ökat i Sverige kan hänföras till semesterlagen som kom 1938. Den gav arbetare rätt till två veckors lagstadgad semester. Omkring vart tionde år har semestern i Sverige ökat med en vecka fram till vår nuvarande fem veckor långa semester. Ju mer semester vi har möjlighet till, desto större möjligheter har vi också fått till strandliv. Att åka till kusten eller på en charterresa till något soligt land har blivit allt vanligare och när vi gör detta får vi periodvis en kraftigt ökad solexponering mot huden, vilket alltså ökar risken för att drabbas av hudtumörer. Att utsätta sig för en långsamt tilltagande solbränna, som den som utomhusarbetare får vid dagliga vistelser i solen, är inte alls lika farlig för huden som den solning vi gör för att på kort tid bli så brun som möjligt.

Forskare har tidigare konstaterat att det är solens kortvågiga UVB strålning som gör huden röd och därigenom kan orsaka hudcancer.

Men senare forskning har visat att även UVA strålning i solljus har betydelse för risken att utveckla tumörer i huden. När man solar i solarium så är förekomsten av UVB strålning mindre än när man solar utomhus. Det gör att risken för att drabbas av hudcancer minskar. Men även i solarium finns en liten mängd UVB strålning och dessutom finns det ju UVA strålning, så det innebär att solning i solarium också kan bidra till att öka risken för att drabbas av hudcancer. Det är omkring 96-99 procent av strålningen i solarium som utgörs av UVA och resten är UVB.

En nyligen publicerad norsk-svensk studie visar på att det finns risker med att sola i solarium. I studien observerade man 106 000 kvinnors solvanor i åldrarna 10-19, 20-29 samt 30-39 år. Man kunde se en ökad risk för Malignt Melanom ju mer man hade solat solarium. I alla tre åldrarna kunde man se att risken för att drabbas av hudcancer ökade med 2,4 gånger jämfört med om man inte solat alls. En annan norsk studie där man undersökt 194 solariebäddar visade att i jämförelse med Oslos sommarsol så var UVB strålningen i solarierna upp till fyra gånger högre och UVA strålningen var upp till 26 gånger högre.

Å andra sidan finns det en nyligen publicerad svensk studie som visar att de kvinnor som helt undviker att sola, både utomhus och i solarium, löper dubbelt så stor risk att dö i förtid än de kvinnor som brukar sola. Det är forskare vid Lunds universitet och Karolinska institutet som har följt hela 29 000 kvinnor mellan 25 och 64 år från södra Sverige under en 20-års period. Forskarnas huvudhypotes är att det är d-vitaminbrist som orsakar den högre dödligheten eftersom D-vitamin påverkar mycket i kroppen.

En annan hypotes är att solljuset aktiverar kroppens melatoninsystem, vilket bland annat påverkar risken för att utveckla diabetes. En ytterligare hypotes är att kyla och fuktighet ger ökad sjuklighet. Exempelvis sker hjärtinfarkter och stroke betydligt oftare under januari, februari och mars än under resten av året. Forskarteamet som ligger bakom studien rekommenderar därför att man ska sola kortvarigt, men undvika längre perioder i solen. De hänvisar också till tidigare forskning som har visat att kvinnor som solar har lägre risk för att insjukna i blodpropp, livmodercancer och typ 2-diabetes än kvinnor som inte solar alls.

Statens strålskyddsinstitut har rekommendationer för solariesolande och de anser att om man solar solarium mindre än tio gånger per år så löper man en ganska liten risk för att drabbas av hudcancer, men om man solar mer än så blir riskerna betydligt större.

Olika hudtyper

Olika hudtyper reagerar på solen på olika sätt. När man solar i solarium så sätts samma biologiska processer igång som när man är ute i solen. En fördel med att sola i solarium är att man kan anpassa soltiden efter den hudtyp man har. För att kunna göra detta så krävs det alltså att man vet vilken hudtyp som man själv har. Det finns sex olika hudtyper i världen, men här i Europa är det fyra hudtyper som hör till de allra vanligaste.

  • Hudtyp 1 har en väldigt ljus hy, rödlätt hår, blå ögon, blir alltid röd och sällan brun
  • Hudtyp 2 har ljus hy, blont till ljusbrunt hår, blå, grå eller gröna ögon, blir oftast brun, men ibland röd
  • Hudtyp 3 har normal hy, mörkblont till brunt hår, grå till bruna ögon, blir alltid brun och sällan röd
  • Hudtyp 4 har ljusbrun till olivfärgad hy, mörkt hår, mörka ögon, blir alltid brun och aldrig röd

Man brukar rekommendera de som har hudtyp 1 och 2 att vara extra försiktiga när de solar solarium eller inte sola alls. De som tillhör dessa hudtyper löper nämligen störst risk för att drabbas av Malignt melanom.

Så skyddar man sig från solen

Om man har bränt sig i solen bör man för det första undvika att sola under de närmaste dagarna för att låta huden läka. Som tidigare nämnts så har huden ett reparationssystem och det är viktigt att låta det få en chans att jobba i lugn och ro. Om det svider mycket där man bränt sig kan man kyla huden med kallt vatten, en kylbalsam eller en fuktgivande hudlotion. Om man har sveda eller soleksem kan man lindra detta med en receptfri hydrokortisonkräm. Man kan också ta en receptfri värktablett om man har ont efter solsvedan.

För att undvika att bränna sig så är det viktigt att skydda sig när man solar. Detta gäller framförallt när man befinner sig utomhus i solen. Man bör undvika att vistas i solen med bar hud, hålla sig i skoggan, använda tunna luftiga kläder och solhatt som skydd. Utomhus kan man också använda en solkräm med hög solskyddsfaktor. Man får inte glömma att upprepa insmörjningen exempelvis efter att man har badat. Man bör undvika att sola utomhus mellan klockan 11 och 15 när UV-strålningen är som mest intensiv. Extra försiktig bör man vara med solen utomlands, till sjöss och till fjälls. Snö, sand och vatten reflekterar solljuset. Vissa läkemedel ökar hudens känslighet för solen och därför bör man vara extra försiktig med att sola ifall man äter dessa.

När man solar i solarium är det bästa sättet att skydda sig helt enkelt att anpassa tiden i solariet efter vilken hudtyp man har och hur solkänslig man är. Man ska aldrig överskrida den rekommenderade soltiden. Det brukar finnas exempel på solscheman samt bruksanvisningar i närheten av solariet och dessa bör man läsa igenom. Man bör inte sola mer än fem minuter i sträck första gången man solar, det är bättre att öka på tiden allt eftersom. Oavsett tid så ska man dock aldrig sola så att huden blir röd efteråt. Man ska aldrig sola solarium ifall man också har solat ute i solen samma dag, eller om det har gått mindre än två dygn sedan sist som man solade.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>